Planera självhushållning

Att planera din odling är en bra grund att ha inför odlingssäsongen. Grunden är något att utgå från, men sedan brukar det ändå bli ändringar under resans gång.

Visst är det väl tur att man får ändra sig!

Det här med att vara självhushållande är så härligt tycker jag.
Tänk att kunna gå ut och skörda sina alldeles egna grönsaker en varm julidag och bjuda familjen på.
Eller att kunna gå ut mitt i vintern och plocka in både palsternacka och morot för att komplettera potatismoset.

Det är rikedom för mig!

Men sanningen är långt ifrån odlingsdrömmar som visas upp på sociala medier med vackert morgonljus, fantastiska skördar och lätta sommarklänningar mot solbränd hud bland grönskan....

Detta är egentligen något vi bara får uppleva en kort stund då och då under säsongen. Verkligheten består mest av smuts och slit när vi ska sköta om odlingen, och ett ständigt pusslande att hinna alla måsten samtidigt som vardagen rullar på. Många av oss befinner oss mitt i livet med jobb, barn och att ständigt vara uppkopplade mot omvärlden.

Det är just därför det är viktigare än någonsin att nu i början av året faktiskt avsätta tid för att planera din odling. Med en färdig grund och en tydlig struktur behöver du inte fundera över vad som behöver göras i odlingen. Och det är det som skapar tid!

Men att planera odlingen handlar inte bara om perfekta sålistor och rätt plantavstånd.

Tydliga strategier som gör skillnad

Genom att ha en tydlig plan är det lättare att nå sina mål - så är det väl med allt och så även med odlingen. När du sätter upp ett mål att bli självhushållande på grönsaker behöver du en tydlig plan för att ta dig tid.

I detta blogginlägg kommer jag ge dig mina bästa strategier för att lyckas med självhushållningen i samspel med vardagen. Odlingen behöver inte ta all din lediga tid utan istället bli en självklar del i livet. Den som slukar den allra mesta tiden när du odlar det är att komma igång.

Men när du väl har din odlingsyta färdig och dina vet vad du ska odla i den - det är då det är dags att skapa smarta och effektiva strategier. Det är just det vi gör här i detta blogginlägg!

Men innan du kan börja skapa din tydliga plan behöver du först börja att planera din självhushållning. Här kan du läsa om hur du kommer igång med din självhushållning utifrån dina egna förutsättningar.

Skapa tid att odla

I min egna odling använder jag mig av tydliga strategier för att underlätta för mig och skapa tid över till annat roligt i livet tillsammans med familjen. Dessa strategier är:

Gödselstrategi = Vad ska jag gödsla med under hela året
Vattenstrategi = Hur kan jag underlätta bevattningen för mig under sommaren
Ogrässtrategi = Hur kan jag mota ogräset i min odling
Behöver landet utökas = Om jag vill odla mer -> hur & när ska jag utöka odlingen
Skördetider = Hur ska jag ta hand om min skörd
Serieodla = Hur ska jag planera min odling för att få flera skördar under hela säsongen

Din hållbara gödselstrategi

I min odling odlar jag hållbart och ekologiskt och använder bara bekämpningsmedel som är godkänt med ekologisk odling som ex. snigelmedel. Därför planerar jag för att kunna tillgodo se mig näring i min odling utan onödiga transporter och köpa gödsel på påste som kan innehålla kemikalier och skadliga bekämpningsmedel (Läs mer här om pyralider i odlingen).

Den absolut mest naturliga och miljövänligaste gödselstrategin är att utnyttja dina arbetsvänner nere i jorden så som daggmaskar. Om du bara visste vilken resurs du har av ett rikt djurliv i jorden.

Visste du att varje daggmask bajsar i genomsnitt 0,5 gram näring om dagen. På en sommarsäsong mellan juni-augusti på ca 90 dagar blir det alltså ca 45 gram näring per varje daggmask. Detta är vad din gödselstrategi borde utgår ifrån!

Med andra ord borde din gödselstrategi handla om att skapa en så bra miljö för daggmaskarna och andra mikroorganismer som möjligt.

Genom ett enkelt spadtag i din jord kan du få nys om hur din jord faktiskt mår:

Mindre än fem daggmaskar per spadtag innebär att du troligtvis har en näringsfattig och mullfattig jord med ett stort behov av organiskt material som ger mat åt daggmaskarna.

Minst tio daggmaskar per spadtag innebär att jorden troligtvis innehåller organiskt material som ger maskarna mat. Tillsätter du mer organiskt material kommer du öka antalet daggmaskar ännu mer.

Mer än 20 maskar per spadtag bevisar att du har en fantastisk jord som innebär precis det som mikroorganismerna och daggmaskarna vill ha. Fortsätt hela täckodla och mata dina arbetsvänner.

Planera för näring i odlingen

För att din odling ska må bra och producera starka & motståndskraftiga plantor som ger dig stor & fin skörd behöver du tillföra näring till jorden. Det kallas att jordförbättra jorden. Därför borde du planera redan nu för hur du ska få näring till din odlingen på ett hållbart och miljövänligt sätt under hela året.

Den grundgödsling som du gör på våren ska täcka det mesta av näringsbehovet under hela odlingssäsongen. Att jordförbättra jorden kan du göra på olika sätt.

Täckodla = Lägg organiskt material så som gräsklipp, ensilage, tång ovanpå jorden runtom plantorna. Efter tre år med regelbunden täckodling behöver du inte gödsla någonting. Näringen skapas av dina arbetsvänner nere i jorden och från täckmaterialet. (Mer om täckodling under "Odla i säsong" för vår- & sommarsäsongen)
Bokashi - Ta vara på ditt matavfall och få fantastiskt näring till odlingen, klicka här för att lära dig mer om bokashi-metoden.
Kompost - kompostera ditt trädgårdsavfall för att skapa näring till din odling
Be om kompost - fråga närmsta bostadsförening eller kyrkogård om du får ta kompost från dem. Tänk på att du kan få med smitta, ogräsfrön och sniglar i komposten.
Gräv ner organiskt material - Vanligast är att vända ner gödsel eller annat organiskt material i jorden på odlingsplatsen, klicka här för att läsa mer om att jordförbättra din befintliga jord.
Besök bondgården - Ta dig en tripp till närmsta ekologiska bondgård och be om gödsel. Ett enda bilsläp med gödsel räcker till en stor odling. Ett tips är att täcka bilsläpet med ex. presenning innan du lägger på gödsel för att underlätta städningen efter hämtningen. Var noga med att inte ta gödsel från djur som behandlads med läkemedel som ex. antibiotika.

Din hållbara vattenstrategi

Vi lever i tid med varmare och torrare klimat. Vi får allt varmare och längre somrar med mindre nederbörd. Till följd av detta blir allt vanligare att kommunerna går ut med under sommaren att det är vattenförbud. Hur ska du göra då för att kunna vattna sin odling?

Då gäller det att ha en riktigt bra vattenstrategi!

Min vattenstrategi går ut på att undvika att vattna med vatten från vår egna brunn. Ett avgörande moment är då att samla regnvatten. Jag samlar regnvatten på många olika sätt:

Från stora garagetaket

Från taket på huset

Från taket på hönshuset

Från taket på våra två mindre hobbyväxthus
OBS! Undvik att samla regnvatten från eternittak då dessa innehåller kemikalier som följer med regnvattnet till din behållare.

För att samla mycket regnvatten har jag flera stora vattentunnor och två stora kubiktankar. Redan nu bör du planera för hur du kan samla regnvatten hos dig och inhandla tunnor eller eftersök större behållare på begagnatmarknaden. Viktigt att behållaren är godkänd för livsmedel för att undvika att farliga partiklar släpps från materialet i behållaren.

Din smarta ogräsbekämpning

Att rensa ogräs är oerhört tidskrävande och energidränerande. Att återkommande behöva rensa om samma odlingsplats flera gånger under säsong är stor slöseri med din dyrbara tid. Min absolut bästa lösning på det är att täckodla all synlig jord.

Jag kommer skriva ett helt eget blogginlägg om bara täckodling i nästa säsong här i "Odla i säsong" men redan nu kan du börja planera för hur du ska få tag på material för att täckodla.

Material att samla på dig:

Näringsrikt material: gräsklipp, ensilage, tång, färdig-komposterat trädgårdsmaterial, färskt växtrens

Näringsfattigt material: löv, fårull (ger dock näring över lång tid), visset växtrens, hö

Täckodlingens magiska påverkan

Minskar ogräset då ogräset inte får fäste i jorden
Minskar behovet av bevattning då vattnet inte avdunstar från jorden utan hålls kvar nere i jorden
Minskar behöver av näring då materialet och jordens invånare gödslar jorden åt dig
Mullhalten ökar i och med rikare mikroliv och att
Minska behovet av kompost då materialet komposteras direkt på odlingsplatsen
Minska behovet av grävning då mikrolivet och daggmaskarna luckrar jorden åt oss
Större skörd då näringen är stor i en täckodlad jord

Det finns dock fördomar om att det skulle vara mer sniglar i en täckodlad odling än en vanlig traditionell odling. Det kan absolut vara så sniglar trivs mer i en täckodlad odling men samtidigt finns det ju mycket mat (dina grönsaker och blommor) för sniglar även i en jord som inte täckodlas.

Alltså kommer det finnas sniglar oavsett om du täckodlar eller inte. Men fördelarna är så pass många och stora att jag väljer att täckodla trots att jag har åkersniglar i både grönsakslandet och blomsterträdgården.

Behöver du utöka odlingen?

Trots att du kanske fortfarande har tjäle hos dig eller kanske till och med har flera decimeter snö utanför fönstret är det en bra tid att redan nu börja tänka på om du behöver utöka odlingen. Det finns flera olika sätt utöka sin odlingsyta på:

Odla i krukor både utomhus mot ex. en solvägg eller ett skyddat läge mot väder & vind, i växthuset, på uteplatsen eller på en inglasad altan.
Pallkrage eller odlingslåda, finns flera olika varianter i olika storlekar. Tänk på att grödor med djupa rötter som exempelvis potatis, rotfrukter, dahlia, solros behöver djup jord så då behöver du minst två pallkragar på höjden.
Odla på friland i ett traditionellt trädgårdsland eller i upphöjda bäddar. Upphöjda bäddar kan du ha både utomhus och i ett växthus.

Odla i pallkrage eller odlingslåda?

Odla i upphöjda odlingsbäddar?

Oavsett hur du väljer att utöka din odlingsyta på vill jag verkligen slå ett slag för no-dig. Alltså att odla utan att gräva. Bara i en enda pallkrage går det åt 3-4 säckar med köpt planteringsjord. Om du vill utöka med ex. tre pallkragar varav alla tre med dubbel höjd både för rätt jorddjup och för att underlätta skötsel behöver du ca 35 st säckar med planteringsjord. Säg att en säck med KRAV-märkt planteringsjord kostar den ca 89 kr vilket blir totalt 3 115 kr. Dessutom tillkommer en resekostnad då du behöver ta bilen till trädgårdshandeln eller betala frakt om du vill ha hemleverans.

Om du istället bygger upp din egna jord med organiskt material kan du få fantastisk planteringsjord helt gratis!

Du kan odla med organiskt material oavsett om du vill odla i en liten kruka eller anlägga ett stort grönsaksland. Mer om hur du odla enligt no-dig kommer i ett blogginlägg längre fram i vår. Men du kan redan nu börja planera för hur du ska få tag i tillräckligt med organiskt material för dina odlingsplaner (se olika material längre upp i detta blogginlägg).
Försök att undvika längre transportsträckor och hitta materialet lokalt där du bor eller kombinera med flera ärenden om du ändå ut och köra.

Hur ska du ta hand om skörden?

Tyvärr är den hårda sanningen att du inte kan odla allting du drömmer om - för du behöver kunna ta hand om det du skördar. Det är ju ingen idé att odla 20 kg potatis om du inte kan lagra den. Därför är det viktigt att redan nu planera för hur du ska lagra din skörd. Genom att redan nu veta vart du kan göra av rotfrukterna kan du frigöra ledig odlingsyta för att så nytt för större skörd på samma yta. Mer om serieodla längre ner i detta blogginlägg.

Det finns olika sätt att lagra din skörd på och under "Recept & förädling" kan du läsa mer om hur du tar tillvara på din skörd. Utifrån dina lagringsmöjligheter kan du sedan planera för vad du ska odla och sedan även hur du faktiskt ska odla under säsongen. Klicka här för att läsa om olika sätt lagra din skörd på.

Hur kan du ta tillvara på din skörd?

Julia Oja visar dig hur du kan konservera din skörd under "Recept & förädling".

Serieodla för fler skördar
på samma odlingsyta

Serieodla, stafettodla eller odla om lott.... kärt barn har många namn. Men jag brukar säga serieodla för att tydliggöra att du kan fortsätta att så nytt även efter en slutskörd av en gröda. Med andra kan du så nytt efter du skördat vitlök och lök mitt på sommaren för varför ska den odlingsytan stå tom bara för att blasten lagt sig ner på löken.

Genom att serieodla kan du få ut mer än dubbelt så mycket skörd på samma yta. Jag brukar utgå ifrån att odla för tre skördar: tidig skörd, sommarskörd och vinterskörd.
För att du ska kunna serieodla behövs en strategi som du redan nu kan utgå ifrån.

Så här brukar jag tänka:

Tidigt skörd: Odla snabbväxande grönsaker som ex: sallat, spenat, rädisa, alternativt odla grönsaker som benämns som tidig sort ex: morot, dill, broccoli. Alla dessa nämnda grönsaker kan du så när det är kallt utomhus, så kallad kallsådd som jag kommer vika heeeela fabruari månad åt både med nya blogginlägg och livesändning inne i vårt digitala forum.

Sommarskörd: Gör en ny sådd med snabbväxande grönsaker även här eller sådana som benämns som tidig sort. Tänk på att gödsla inför ny sådd. Dock skall du undvika att så sallat och spenat mitt i sommaren då dessa hellre går upp i blom än att producera blad.

Sen skörd: Så sent på sommarsäsongen för att snabbväxande grönsaker som vintersallat, spenat, rädisa, salladslök ska hinna växa till sig innan kylan anläder. Många asiatiska bladgrönsaker kan du också så i augusti/september och skörda under vinterhalvåret.

När du serieodlar gäller det alltså att ha en strategi för vad och när du ska så. Du kan exempelvis inte serieodla där du odlar långsamma rotfrukter som höstmorot och palsternacka då dessa tar nästan hela sommarsäsongen på sig att bli färdiga.
Tänk ut redan nu hur du vill lägga upp din odling.

Vilka land kan du serieodla i?

Hur kan du gödsla odlingen för att alltid ge växterna tillgång till färsk näring?

Hur fungerar växtföljden utifrån din serieodling? Ja, det här med växtföljd ja...

Det är en vattendelare så att säga. Jag har tidigare varit oerhört strikt med växtföljden där jag inte odlar samma gröda på samma plats år efter år för att undvika att jorden armas ut och minska risk för jordsjukdomar.

Men under senare år har jag börjat tänka som så att risk för näringsbrist och utarmningen av jorden inte är aktuellt i min odling eftersom jag flitigt arbetar för att öka mina arbetsvänner och är flitig med täckodlingen som bidrar både med näring och biologisk mångfald. Jorden arbetas hela tiden och får en naturlig balans av näring och struktur. Däremot är jag noga med att inte så en ny omgång av samma gröda på samma odlingsplats som ex. morötter där jag precis skördat sista sommarmoroten eller en ny omgång broccoli där jag skördat grönkål. Här kan du läsa mer om Farbror Grön och hans tankar kring just växtföljd (eller växelbruk som han valt att kalla det).