Stödgödsla under sommaren

Under sommaren är det den allra mest intensivaste perioden för våra blommor och grönsaker. På mycket kort tid ska den lilla plantan växa sig stor och frodig samtidigt som den ska bilda frukt eller blommor. För att växterna ska orka med hela säsongen behöver vi stödgödsla under sommaren. 

Visste du att näringen från jordförbättringen eller planteringsjorden vid planteringen håller bara fyra-sex veckor?

Men det är ju svårt att på nytt gräva ner gödsel i odlingen om det sitter fullt med plantor där. Hur ska jag då göra?

Genom att använda dig utav olika organiska material kan du påverka jorden utan att behöva gräva i odlingen eller köpa gödsel hos en bonde eller i trädgårdshandeln. Jorden kan tillföras med näringsriktigt organiskt material som färska växtdelar, gräsklipp, kompost, ensilage, fårull eller tång. Du kan också tillföra näringsvatten (växtnäring) för snabbare energikick.

När är det dags att stödgödsla?

Under juni och juli är ett bra riktmärke att vattna med näringsvatten ca varannan vecka, kanske oftare för näringskrävande grönsaker som kålväxter som ex. broccoli, tomat och gurka. Men kolla alltid på bladen: Mörkgröna blad innebär tillräckligt med näring/missfärgade eller bleka glad innebär för lite näring.

Däremot grönsaker som skall lagras så som lök, vitlök, rotfrukter, potatis m.m. skall helst INTE stödgödslas 4 veckor innan skörd. För mycket näring kan påverka lagringsegenskaperna negativt. Alltså göra att grödorna inte klarar av att lagras lika länge utan ruttnar.

För att behålla fukten och ge material till jordens invånare att arbeta med kan du alltid täckodla med näringsfattigt material så som halm, hö, löv hela säsongen. Det är viktigt att fortsätta vattna och behålla fukten hela odlingssäsongen för att växterna ska må bra och ge dig massa härlig skörd och blomning. 

Här nedan jag dig mina bästa tips hur du kan stödgödsla din odling på ett hållbart sätt!


Täckodling

Täckodling innebär att man helt enkelt TÄCKER jorden omkring planta och/eller emellan plantorna. Man täcker jorden med organiskt material som bidrar bland annat till att behålla fukten i jorden och ge näring. De organiska materialen så som gräsklipp, fårull, ensilage, komposterad kompost, växtrens, löv, hö, halm, tång m.m ter sig på olika vis; vissa bidrar till uppbyggnaden av jorden medan andra tillför näring. Använd gärna olika sorters material för att få en välmående jord.

När du täckodlar utgår du ifrån att jorden ALDRIG får ligga bar. Fyll hela tiden på med nytt täckmaterial om lagret börjar sjunka ihop och jorden börjar blottas. Täckodla gärna med olika material för att skapa variation för invånarna i jorden som bryter ner materialet.

Har du problem med sniglar kan du täckodla med tunnare lager men då istället fylla på nytt material oftare. Du kan också täckodla med ex. fårull som enkelt kan lyftas undan för att jaga rätt på sniglarna och stödgödsla med näringsvatten vid plantorna.

Näringsvatten

Att näringsvattna innebär att du vattnar växterna med vatten uppblandat med flytande näring. Det ger växten direkt och snabbare tillgång till näring än om du myllar ner exempelvis gödsel i jorden eller täckodlar. Det finns många preparatet på marknaden du kan köpa men du kan faktiskt göra eget naturligt näringsvatten alldeles gratis. Vi länken "5 recept på ekologisk växtnäring" får du en pdf-fil med mina bästa recept på egen växtnäring.

Du behöver absolut inte köpa växtnäring! Den allra bästa gör du själv.

När du näringsvattnar är det viktigt att vattna direkt på jorden. Det är inte plantan som ska vattnas utan det är jorden där rötterna finns. Dessutom kan näringsvatten missfärga bladen på plantan om de får växtnäring på sig. Vattna därför med mindre stråle för att kunna styra vart du vattnar.

Tänk också på att olika grödor kräver olika mängder näring. Exempelvis är kål, gurka, tomat, vitlök och purjolök grödor som behöver mycket näring. Däremot behöver potatis, majs, sallat, spenat och rotfrukter inte alls mycket näring. Det är faktiskt så att för mycket kväve kan påverka ex. lök och rotfrukters lagringsförmåga vilket gör att de inte kan lagras lika länge. Dessutom bidrar för mycket kväve som finns i guldvatten till att ex. morot och palsternacka bildar mer blast än större rotfrukt. Den höga blasten kan alltså lura dig! Istället för stor härlig rotfrukt kan du ha gigantisk blast men i själva verket är rotfrukten världens minsta. Detta gäller även smultron & jordgubbar som bildar mer blad än mer frukt vid mycket kvävenäring.